Hur ser löneanspråken ut mellan kvinnor och män?
I början av karriären är löneanspråken jämställda mellan könen, men ju högre utbildning och rutin, desto mer sticker männens löneanspråk iväg. Hos högskole- och masterutbildade skiljer det mest – ofta med flera tusen kronor i skillnad i både anspråk och faktiskt utfall. Störst lönegap i pengar sker ofta i åldersgrupperna 36–45 år och uppåt – där män kan begära över 8 500 kr mer i förväntad lön och sluta med ungefär 6 000 kr mer i faktisk lön.
Vad ser vi för trend kopplat till löneanspråken mellan män och kvinnor under de senaste 6 åren?
Det vi ser i årets data är att kvinnor var betydligt snabbare på att justera sina löneanspråk när pandemin och lågkonjunkturen slog till. Mäns löneförväntningar låg kvar på en hög nivå även när omvärlden förändrades, medan kvinnor i större utsträckning anpassade sin förväntansbild. Det gör att männens löneanspråk i vissa fall ligger längre ifrån det faktiska utfallet, medan kvinnors anspråk varit mer realistiska i relation till marknaden.
Berätta mer om ljusglimten i statistiken i årets rapport!
Trots att kvinnor generellt begär lägre lön än män, visar årets Jurekbarometer att deras faktiska löneutfall i många fall överstigit deras egna förväntningar. Det tyder på att arbetsgivare i viss mån börjat agera mer rättvist – eller att kvinnors försiktigare anspråk mötts med bättre utfall än de räknat med. Men även om det är ett steg i rätt riktning, kvarstår skillnaden gentemot männens löner – vilket väcker frågor om varför gapet uppstår och vad som kan göras åt det.
Varför tror du att kvinnor fortsatt begär mindre lön än sina manliga kollegor?
Under tider av osäkerhet – som pandemin och lågkonjunkturen – upplevde många kvinnor att de skulle vara ”tacksamma” över att ha ett jobb. Det var en känsla som inte alls märktes på samma sätt hos män. Det handlar delvis om sociala normer och om hur man förhåller sig till risk. Män tenderar att vara mer riskbenägna och har i många fall spelat högre, i hopp om att få igen det i löneutfallet. Kvinnor har i större utsträckning sökt trygghet och anpassat sig efter läget.
Vad innebär det här för dig i rollen som rekryterare?
För mig är det viktigt att känna till vilka olika utgångspunkter manliga och kvinnliga kandidater ofta har i en löneförhandling. Mitt uppdrag är att skapa en så rättvis process som möjligt – då behöver jag identifiera en rimlig lönenivå utifrån objektiva kriterier som erfarenhet, kompetens och arbetsuppgifter. Ibland innebär det att jag uppmuntrar en kandidat att faktiskt begära mer. Det är mitt ansvar att säkerställa att både män och kvinnor går in i löneförhandlingen med ett relevant anspråk.
Viktiga takeaways:
• Kvinnor får mer än väntat – men mäns löner är fortfarande högre
• Riskbenägenhet påverkar anspråken – män spelar ofta högre i förhandling
• Rekryterarens roll är central – för att skapa en rättvis löneprocess
Ta del av årets Jurekbarometer här!
Om Jurek:
Jurek grundades 2006 av serieentreprenören Shervin Razani och är idag en av marknadsledarna inom rekrytering och konsultuthyrning med kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och London. Jurek är specialister inom områdena juridik, ekonomi, Bank & Finans, HR, Business Support, Marknad & Kommunikation och Life Science & Engineering. Jurek växer i snabb takt och har utsetts till Gasell-företag av Dagens Industri 6 år i rad. Jurek brinner för Talang på lika villkor och driver sedan 2017 den viktiga branschrapporten Jurekbarometern. www.jurekbarometern.se
Har ni ett kompetensbehov? Klicka här för att komma i kontakt med oss!
