Varför har unga akademiker idag en förväntan på betydligt högre löner än vad marknaden faktiskt erbjuder?
Det handlar mycket om att dagens young professionals har vuxit upp i en tid av högkonjunktur, där det har varit en kandidatens marknad. De har sett sina äldre studiekamrater få bra betalt, och det har blivit en självklarhet att man också ska kunna få en hög ingångslön. De har inte heller fått en fullständig bild av hur snabbt marknaden kan svänga, och den ekonomiska verkligheten de möter nu kan vara en stor kontrast mot vad de förväntade sig.
Har utbildningarna en del i att skapa dessa förväntningar?
Absolut. Många utbildningar marknadsför sig med framgångssagor och lockar med högre löner och karriärmöjligheter. Det skapar en positiv bild av arbetsmarknaden som inte alltid stämmer överens med verkligheten. Unga akademiker kommer ofta ut med ett gott självförtroende och en bild av att deras kompetens per automatik ska värderas högt. Självförtroende är såklart i grunden någonting bra, men när verkligheten inte lever upp till dessa förväntningar, uppstår lätt frustration.
Ser du några skillnader mellan män och kvinnor när det gäller löneförväntningar?
Ja, vi ser en tydlig skillnad. Mäns löneutfall har ökat med 18,3 %, medan kvinnornas löneökning har stannat på 15,7 %. Det här är en reflektion av det könsrelaterade löneskillnaderna vi ofta ser. Men såväl män som kvinnor hamnar långt under förväntan på lön som ligger upp emot 30%.
Hur påverkas arbetsgivare av de höga löneförväntningarna från unga akademiker?
Arbetsgivare upplever ofta en krock när en nyutexaminerad söker en ingångslön som ligger nära, eller till och med över, vad mer erfarna medarbetare tjänar. Det skapar naturligtvis spänningar internt, särskilt om man inte har en lönejusteringsmodell som matchar. Företagen måste samtidigt balansera behovet av att locka till sig unga talanger med spetskompetens, men också vara medvetna om att erfarenhet väger tungt när det gäller lönesättning.
Vad kan företag göra för att hantera denna utmaning?
Jag tror att det handlar mycket om att sätta realistiska förväntningar redan från början. En tydlig kommunikation kring vad som är en rimlig ingångslön, och varför lönen ser ut som den gör, kan hjälpa unga akademiker att få en bättre förståelse för marknadens dynamik. Förmodligen kommer det nya lönetransparensdirektivet att bidra till detta. Företag kan också tänka på att erbjuda andra förmåner som lockar unga talanger, såsom utvecklingsmöjligheter, flexibla arbetsvillkor och bra introduktionsprogram.
Tack för din tid, Sara!
Fakta från Jurekbarometern
Enligt färsk data från Jurekbarometern ser vi att unga akademiker ofta har förväntningar på löner som ligger över marknadens realiteter. Löneökningarna för young professionals har under de senaste sex åren legat på 16,2 %, medan inflationen under samma period har ökat med 19,7 %. Unga akademiker förväntar sig en löneökning på hela 28,66 %, vilket skapar ett gap mellan vad de förväntar sig och vad marknaden
Om Jurek:
Jurek grundades 2006 av serieentreprenören Shervin Razani och är idag en av marknadsledarna inom rekrytering och konsultuthyrning med kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och London. Jurek är specialister inom områdena juridik, ekonomi, Bank & Finans, HR, Business Support, Marknad & Kommunikation och Life Science & Engineering. Jurek växer i snabb takt och har utsetts till Gasell-företag av Dagens Industri 6 år i rad. Jurek brinner för Talang på lika villkor och driver sedan 2017 den viktiga branschrapporten Jurekbarometern. www.jurekbarometern.se
Har ni ett kompetensbehov? Klicka här för att komma i kontakt med oss!
kan erbjuda.
