Hur skiljer sig CSRD från de befintliga hållbarhetsrapporteringskraven enligt Non-Financial Reporting Directive (NFRD)?
Jämfört med NFRD, som införde obligatorisk hållbarhetsrapportering från 2016 för vissa stora företag, ställer det nya direktivet avsevärt större krav på informationsgivningen från de företag som omfattas. Detta inkluderar bland annat rapportering om värdekedjan och utsläpp av växthusgaser. Båda direktiven implementeras i svensk lagstiftning genom ändringar i exempelvis Årsredovisningslagen (ÅRL). En stor skillnad, förutom att fler företag omfattas på EU-nivå, är att hållbarhetsinformation nu likställs med finansiell information. Detta innebär att styrelsen och revisionsutskottet får ett utökat ansvar enligt den nya lagstiftningen.
CSRD inför även krav på rapportering enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS), något som saknas i NFRD. Tidigare har det funnits frivilliga standarder för rapportering, såsom GRI Standards, men inga legala krav. ESRS ställer dessutom krav på rapportering av företagens påverkan på människor och miljö (inifrån-ut-perspektiv), samt hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter som kan påverka företagens finansiella ställning (utifrån-in-perspektiv). Detta dubbla väsentlighetsperspektiv är avgörande för rapportering av hållbarhetsupplysningar.
En ytterligare nyhet är att hållbarhetsrapporten ska taggas digitalt för att underlätta tillgång, jämförbarhet och användning av informationen. Den ska dessutom granskas av en auktoriserad revisor. Revisorns yttrande över hållbarhetsrapporten ska, till en början, lämnas med så kallad begränsad säkerhet. I ett senare skede kommer revisorn att lämna sitt uttalande med en högre grad av säkerhet, så kallad rimlig säkerhet. Dessa nya krav medför förändringar av bland annat Aktiebolagslagen (ABL) och Revisorslagen (RL).
Vad är de huvudsakliga rapporteringskraven enligt CSRD och ESRS?
De huvudsakliga rapporteringskraven syftar till att öka transparensen och jämförbarheten mellan företag samt stödja beslutsfattare och intressenter i deras bedömning av företagets hållbarhetsprestanda. ESRS standardiserar hur hållbarhetsinformation ska rapporteras enligt CSRD med minimikrav på upplysningar om policyer, åtgärder, mål och mått. Rapporterande företag förväntas ge en översiktlig beskrivning av sin affärsmodell, inklusive nyckelaktiviteter, värdekedja och strategi. Detta inkluderar hur strategin samverkar med väsentlig påverkan, risker och möjligheter, samt strategier för att hantera dem.
Rapporteringen ska också omfatta företagens styrningsstruktur och integrationen av hållbarhetsfrågor i företagsledningens och styrelsens beslutsprocesser. Detta innefattar processer, kontroller och förfaranden för bolagsstyrning som används för övervakning, hantering och tillsyn av påverkan, risker och möjligheter.
Vidare förväntas företag rapportera om hur deras verksamhet påverkar sociala aspekter såsom människors hälsa, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Miljöaspekter som utsläpp av växthusgaser, vattenanvändning, biologisk mångfald och resursförbrukning är centrala i rapporteringen. Likaså affärsetik, visselblåsning, korruption och leverantörsrelationer, som också ska inkluderas om väsentligt.
Företag ska vidare, om väsentligt, rapportera om hållbarhetsrelaterade risker som kan påverka deras verksamhet, inklusive risker relaterade till klimatförändringar och beroenden av tex. naturresurser eller personella resurser som kan medföra risker. Slutligen ska företagen också identifiera och beskriva möjligheter som är kopplade till hållbarhetsfrågor.
Vilka är fördelar med CSRD?
Otroligt många! Efter nästan 20 år inom hållbarhetsområdet kan jag inte nog betona fördelarna med standardiserade krav för utformningen av hållbarhetsarbetet. CSRD strävar inte bara efter att förbättra företagens hållbarhetsrapportering utan framförallt till att främja en mer hållbar utveckling. CSRD ger oss ett robust ramverk med tydliga rapporteringsstandarder som vägleder företag att strukturera och följa upp sitt hållbarhetsarbete på ett enhetligt sätt. Genom att implementera CSRD och ESRS på olika företag har jag sett påtagliga förändringar i attityder och engagemang hos både styrelser, ledningsgrupper och medarbetare, jämfört med tidigare år.
Trots det omfattande antalet upplysningskrav och datapunkter som ska rapporteras, erbjuder ESRS en klar struktur som är relativ enkel att följa och kommunicera. Jag har systematiskt arbetat med att tillämpa olika upplysningskrav och ”projektifierat” implementeringen av olika processer för att åtgärda identifierade gap. Dessa projekt har engagerat många olika roller och funktioner på arbetsplatsen, vilket har bidragit till att öka medvetenheten internt. Ett exempel är inom mitt utbildningsområde, där jag har samarbetat med kollegor inom juridik för att ställa avtalskrav på affärspartners som en åtgärd för att driva förändring. Vi har använt det kommersiella avtalet som påtryckningsmedel, detta enligt tillämpningskraven i ESRS sociala standarder. Vi har bl.a. utformat ESG-klausuler med krav på rapportering av produkternas växthusgasutsläpp, eller/och krav på att ha en etablerad en process för tillbörlig aktsamhet i leverantörskedjan. Tillämpningskraven i ESRS är otroligt värdefulla och en bra guide för implementering av ESG i praktiken.
Inforuta CSRD
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är ett EU-direktiv som trädde i kraft i januari 2023, och som nu ska införlivas i svensk lagstiftning. CSRD börja gälla i Sverige från och med den 1 juli 2024. Reglerna implementeras stegvis med första rapporterna för stora företag och koncern av allmänt intresse med fler än 500 anställda. Företag med brutet räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 30 juni 2024, kommer att vara först ute med rapportering för räkenskapsåret 2024/2025.
De allra flesta företag kommer dock att omfattas av CSRD från och med den 1 januari 2025 med rapportering under 2026. Det handlar om stora företag eller koncern som uppfyller två av tre krav under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren. Kraven är att medelantalet anställda har uppgått till mer än 250, balansomslutningen har uppgått till mer än 280 miljoner kronor, nettoomsättningen har uppgått till mer än 550 miljoner kronor.
Små och medelstora företag på reglerad marknad, samt vissa kreditinstitut och captivebolag kommer att omfattas av CSRD från och med 2026. Även utländska företag med betydande verksamhet i EU måste anpassa sig till CSRD. Företag utanför EU med filialer/dotterföretag av viss storlek kommer att omfattas av CSRD från om med 2028.
Nyfiken på att lära dig mer om CSRD?
Scarlett kommer att hålla tre separata frukostseminarium samt efterföljande kurser som riktar sig till dig som är jurist, HR-strateg samt ekonom. Läs mer och anmäl dig under Jureks event.
Om Jurek:
Jurek grundades 2006 av serieentreprenören Shervin Razani och är idag en av marknadsledarna inom rekrytering och konsultuthyrning med kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och London. Jurek är specialister inom områdena juridik, ekonomi, HR, Business Support, Marknad & Kommunikation och Life Science & Engineering. Jurek växer i snabb takt och har utsetts till Gasell-företag av Dagens Industri 6 år i rad. Jurek brinner för Talang på lika villkor och driver sedan 2017 den viktiga branschrapporten Jurekbarometern. www.jurekbarometern.se
Har ni ett kompetensbehov? Klicka här för att komma i kontakt med oss.
