Vi har följt hur bolagsjuristens roll drivits mot en allt mer kommersiell och affärsinriktad funktion, samtidigt som det nu finns ett ökat krav på att efterleva fler, och i många fall omfattande, regelverk. Compliance-funktionen växer sig allt starkare och gör juristens roll än mer tudelad än vad den någonsin varit tidigare.
Helena Woodcock arbetar som senior rekryteringskonsult och Head of Jurek Law. Hon har själv under många år arbetat som jurist i olika roller och har också i rollen som rekryteringskonsult inom juridik följt hur utvecklingen rört sig mot en allt mer komplex situation för dagens jurister.
Vad förväntas av en jurist idag?
En jurist förväntas vara en pragmatisk lösningsorienterad möjliggörare som driver affären framåt. Konkurrensen växer sig allt starkare, nya företag utmanar etablerade affärsmodeller och det måste gå snabbt för att inte någon annan ska hinna före.
Fokus har varit på att få affären att växa och det är där juristen blir bedömd. Men hur säger man ja när man också behöver ställa krav på hur saker ska göras? Det senare innebär ofta merarbete för organisationen och tar tid i anspråk. Hur kan man fortsätta vara en affärsdriven bolagsjurist när samtidigt regelverken ökar i omfattning och komplexitet och de yttre kraven på företagen växer? På något sätt måste dessa olika intressen samverka, men ibland är det inte helt lätt att tillgodose både affären och regelverken samtidigt. Juristens roll blir helt enkelt tudelad.
Vad har orsakat denna tudelade roll?
Förenklat kan man säga att de yttre regelverken blir fler och fler. Och dessa måste du förhålla dig till i varje enskilt avtal, varje enskild affär. Regelverken är ju inte något som ligger bredvid och lever sitt eget liv, utan de måste beaktas i varje affärsmöjlighet.
Den traditionella compliance-rollen härstammar ur bank- och finansbranschen där man har en tydlig uppdelning på första och andra linjen. När även ”vanliga” bolag träffas av allt fler regelverk, hamnar ansvaret för regelverken under ”legal” då dessa bolag typiskt sett inte har en separat compliance-funktion. GDPR och AML och inte minst alla nya regelverk inom ESG är bra exempel. Juristen förväntas inte bara kunna dessa regelverk och se till att de efterlevs i den enskilda affären. Regelverken ska också hanteras inom ramen för de processer som juristen ska ha byggt upp för detta. Samtidigt som man självklart ska underlätta affären. Det är helt uppenbart att detta blir en utmaning för juristen och att det inte alltid är helt givet hur de olika intressena ska beaktas.
Hur ser du på juristens roll framöver?
Juridiken kommer fortsätta bli mer och mer komplex i takt med att nya regelverk dyker upp. Det är något vi kommer behöva förhålla oss till.
Juristen ska fortsatt att vara affärsdriven men det blir svårare då mer krävande lagstiftning ställer allt större detaljkrav, dokumentationskrav och också innehåller kännbara sanktioner. Till slut måste juristen allt oftare säga stopp om inte organisationen redan i förväg lärt sig hantera de alltmer omfattande kraven. Här blir det inte bara än mer viktigt att göra relevanta riskavvägningar utan också att hitta såväl organisatoriska som juridiska lösningar som möjliggör affären.
Den ”affärsdrivna bolagsjuristen” behöver se till att än mer komplexa regelverk efterlevs och samtidigt fortsatt ha fokus på att möjliggöra affären. För att bli en framgångsrik bolagsjurist tror jag att man måste lyckas göra ”compliance” till en del av affären. Trots allt behöver även konkurrerande bolag, i de flesta fall, förhålla sig till samma regelverk.
I vår roll som rekryteringskonsulter ser vi att den tidigare extremt eftertraktade och attraktiva ”affärsdrivna” bolagsjuristen nu också ska vara lagom ”regeldriven”. Med detta sagt är det kanske inte så konstigt att bolagsjuristen ibland kan känna sig något tudelad.
För mer information, vänligen kontakta:
Helena Woodcock, Head of Business Jurek Law
Helena.woodcock@jurek.se
+46 733 109 585
